En vecka kvar

Om en vecka bär det av till Sverige och jag tycker att det känns skönt! Linus hade gärna velat stanna här längre och njuta av rejäl sommar!

Vi hade tre webbplatser att göra klara innan vi skulle åka och det ser ut som om vi kommer lyckas bra med det. En har vi introducerat för ett produktionsteam i Egypten, en annan har jag introducerat för en av våra medarbetare på kontoret idag och den sista tror vi att vi kan göra klar imorgon. Också väldigt skönt!

Det märks att det närmar sig hemresa, inte minst är det ju en del ungdomar (t ex min bror Andreas) här som åker hem till Sverige för att dra vidare på andra äventyr i höst (också några av dem som varit här längst återvänder till Sverige). Då blir det ibland en tårta för att fira någons sista arbetsdag och på tisdag ska vi avsluta med stor grillfest.

När vi inte fikar jobbar vi hårt, se bara på dessa goa arbetskompisar.

Slutspurten

Om tre veckor är vi tillbaka på svensk mark och nu slutspurtar vi för att försöka hinna med allt som vi borde få klart. På grund av en del bröllop inom familjen så kommer vi att bli kvar där ända till slutet av augusti. Vi kommer dock att ha mobila kontoret med oss så den som tror att vi ska få världens längsta semester tror fel. Minst en resa Sverige-Egypten är också inplanerad under sommarmånaderna.

Dock så har vi märkt att vi i smyg går runt och planerar för vad som ska bli våra första inköp i matbutiken i Sverige. Detta är listan så långt:

  • Filmjölk
  • Glass med krossad chocklad
  • Grillkorv
  • Falukorv
  • Skogaholmslimpa
  • Skagernröra
  • Kycklingfilé
  • Crème fraiche
  • Laxfilé
Kategori: Övrigt  2 kommentarer

Enkla bönesvar

I förra inlägget skrev jag om att vi blivit förkylda och om att Linus hade det värst. Det höll i sig i tre dagar och igår, femte dagen, orkade han inte jobba hela dagen utan stannade hemma på eftermiddagen. Barnen blev inte mer förkylda och Andreas som också blev förkyld blev frisk snabbare. Jag är också nästan helt återställd idag men jag har haft en fruktansvärd hosta. Efter tredje natten med hosta och väldigt dålig sömn sa jag till Linus att inatt måste jag få sova. Han svarade att det kommer jag få, han hade bett för det och så bad vi en gång till för det tillsammans. Jag kunde sova hela natten (förutom när nåt av barnen vaknade och behövde sövas om) och var så tacksam till Gud över bönesvaret!

Under våra 9 månader här på Cypern har vi ganska ofta hamnat i situationer som inte vi kan lösa. Enda lösningen har helt enkelt varit att be Gud ta hand om situationen och vi har allt oftare avslutat dagen med några böner tillsammans. Vi har fått så många bönesvar och verkligen känt hur vi har vilat i Guds hand. Tänk att det är så enkelt.

Jag har också funderat på varför det känns som om det är lättare att räkna med Gud här ute på missionsfältet än hemma i Sverige. Vi ser inte ut att behöva honom på samma sätt där. Vi ordnar själva allt vi behöver istället för att be Gud om hjälp. Behöver man bli missionär för att kunna släppa kontrollen eller går det ändå? I Sverige önskade man och försökte ge Gud kontrollen men här har det gått helt automatiskt. Hör det ihop med att vi har valt ett liv där vi så tydligt ger upp lite av vårt eget för att göra något för honom? Hur kan vi leva samma slags liv i Sverige? Förhoppningsvis formar den här tiden oss till att en dag ha blivit riktiga bönemänniskor som många äldre är.

Få arbetsdagar

Idag är Linus för ovanlighetens skull sjuk; förkylning, feber och huvudvärk. De senaste åtta åren har han bara varit sjuk tre gånger. Viktor hade också lite feber på morgonen och jag och Evelin är också förkylda. Jag fick stanna hemma från jobbet idag vilket är både skönt och jobbigt. Skönt för att jag förhoppningsvis också kan få vila en stund och hinna städa och tvätta. Jobbigt att missa ännu en arbetsdag.

Viktor fick en ny fröken efter påsk och efter ett tag började han uppföra sig dåligt men nu har vi och fröken hjälpts åt att vända situationen och det har blivit mycket bättre. Han blir ofta lite för trött de sista timmarna på dagen då de dessutom har längre undervisningspass. Därför hämtar vi honom kl 11 istället för kl 13. Jobbar man förmiddag blir det alltså väldigt korta arbetsdagar, bara tre timmar och en del av tiden går åt till morgonsamling och fika.

När Linus var i Egypten och Viktor hade det som jobbigast i förskolan jobbade jag nästan bara förmiddagar så att jag kunde lämna och hämta honom. Förra veckan var riktigt kul med besök av två tonårstjejer från Sävsjö och det blev så att jag inte jobbade mer än två förmiddagar. Den här veckan har det också blivit två korta dagar men som tur är en heldag igår. Hoppas nu att vi blir friska tills imorgon!

Nu är det en månad kvar innan vi åker till Sverige och jag hoppas att jag hinner jobba lite mer under den här tiden. Vi kommer fortsätta jobba så mycket vi hinner under de 2,5 månaderna vi är i Sverige. Det är inte så lätt att uppskatta hur mycket vi kommer få gjort så det vore skönt att få avsluta bland annat de tre hemsidor vi jobbar med nu. Linus och Andreas jobbar också på att se till att alla program ända till september är överförda till kortvågssändaren.

Eftersom vi alla tre; Andreas, Linus och jag, har jobbat mer än de 50% som vi har lovat, under hela våren, behöver jag inte känna mig så stressad över all förlorad arbetstid de senaste veckorna. Det är bara för att det är så spännande och roligt det vi gör, som jag känner mig lite frustrerad.

Kategori: Barn, Övrigt  En kommentar

Egy*tens ungdomar

Jag är tillbaka efter en vecka i detta fantastiska land och återigen så är det landets kristna ungdomar som gör störst intryck på mig. Förra resan så fick vi höra om hur en ungdomskonferens gick ihop ekonomiskt genom att deltagarna kommer fram och lägger sina smycken och mobiltelefoner i offerboxen. När gjorde en svensk ungdom det senast, när gjorde jag det senast?

Och denna veckan fick jag vara med några av våra unga radioproducenter i en utbildning i församlingsplantering. Det var Paul Watson som körde hårt med oss. Tiderna blev lite galna eftersom vi västerlänningar vill komma igång tidigt och egy*tierna gärna jobbar sent. Så dagarna började vid 9 och slutade inte förrän 22.30, men oj vad bra det var.

Paul kommer från en organisation som har börjat med ett fantastiskt församlingsplanteringskoncept (fast de själva skulle aldrig använda ordet församling) som har fått se  hundratusentals döpta de senaste åren. Lite svårt att så här försöka sammanfatta 40 timmars undervisning i en bloggpost men det är så genialiskt enkelt att jag grämer mig över att jag inte kom på det själv när jag gick på universitetet för det hade mina klasskamrater behövt. Men be mig gärna berätta när jag stöter på er hemma i Sverige i sommar så berättar jag mer. Huvudpoängen går ut på att man sitter och studerar bibeln tillsammans istället för att predika, undervisa eller argumentera, men som sagt, jag tar det gärna över en burk cola i sommar. (Vi kommer att vara i Sverige från mitten på juni till slutet av augusti.)

Utmaningen för oss nu är att ta detta till Mellanö*tern där säkerhetssituationen gör att vi inte kan göra detta öppet utan får göra det via datorerna. Jag är säker på att det går men det kommer att krävas hårt jobb. Och det hårda jobbet ligger inte på mig utan på mina egy*tiska vänner och jag är väldigt hoppfull. Det är inte varje gång man får se ögon som tindrar när man pratar om att plantera församlingar men det fick jag se den här gången. Och jag är otroligt tacksam för att jag får vara med på resan. Otroligt tacksam.

Be för den generation som Gud nu reser upp i Egy*ten, de behöver det.

Kategori: Om arbetet  Kommentera

Linus i Egypten igen

Igår åkte Linus tillbaka till Egypten för att delta i en kurs för ett av de team vi jobbar med. Själva kursen börjar på torsdag och måste vara en av de mest intressanta kurser man kan gå. Det handlar om församlingsplantering på ett helt unikt sätt. Genom den här rörelsen har över 100 000 församlingar startats och 4 miljoner människor döpts de senaste 15 åren. Just den här kursen handlar om att göra det genom social nätverk på internet. Vi drömmer om att sprida det här arbetssättet till våra partners och göra det till grundstenen i våra nystartade projekt. Linus får berätta mer när han fått höra det med egna öron.

Kategori: På resa  Kommentera

Facebookförändring

Anderås på CypernDet har skett lite förändringar på Facebook så då passar vi på att ändra också. Det som har hänt är att fan page har försvunnit och istället blivit officiell sida. Man gillar en sida istället för att bli fan av. Det känns ju bättre att ha folk som gillar en än att ha en massa fans. Vi har tidigare haft en person med namnet Missionärerna Anderås. Helt fel men det var precis innan sidorna började bli populära. Sen vi kom till Cypern har vi försökt lära våra medarbetare som t ex har en webbradiostation att använda sig av sida istället för grupp eller person. Bra att vi har börjat leva som vi lär!

Klicka på bilden för att komma till vår Facebooksida och börja gilla oss!

Vardag igen

Nu var det en vecka sen vi kom tillbaka från Egypten och sen dess har både det ena och det andra hänt. Jag vaknade och var dålig i magen och det höll i sig nästan tre dar, askmolnet från den isländska vulkanen intog Europa och mina föräldrar fick stanna här två dar extra innan de hade turen att kunna flyga direkt hem (+ några timmar i bil sen). Tillräckligt för att man inte ska hinna blogga.

Vi har också haft en hel del att göra på kontoret den här veckan. Det vi har jobbat mest med är att få klart den nya hemsidan till webbradioteamet som vi träffade i Kairo förra veckan. På måndag åker nämligen Linus till Egypten igen, en hel vecka den här gången. Han ska delta i träningsdagar för teamet och utbildningen kommer handla om församlingsplantering med hjälp av internet. Otroligt spännande! Vi vill gärna att ni ber för varje person i teamet (de är ungefär 15 stycken och så kommer det några fler utifrån) så att de är mottagliga för budskapet och villiga att börja praktisera när de kommer hem.

Till sist vill jag dela med mig av en fikabild från det allt mer somriga Cypern.

I Alexandria

Det var intressant att få se lite av Kairo som jag hört så mycket om, men det var en helt annorlunda upplevelse att komma till Alexandria. En väldigt vacker stad precis vid havet med storslagna vyer, det minst sagt annorlunda biblioteket och andra fina byggnader. Grillat till lunch med utsikt över havet och ikväll den välkända fiskrestaurangen också vid havet.

Ändå är de största intrycken från den här dagen de personer vi mött och det fantastiska arbete de gör.

Det ena gänget som vi mött har flera personer som chattar med ungdomar nästan dygnet runt. De håller på att bygga upp ett till chattrum dit de kan välkomna den som är intresserad av att veta mer att vara med i online bibelstudiegrupper. Det de gör vill vi sprida till de andra ungdomsgrupperna vi är i kontakt med.

Den andra organisationen har fantastiska tekniska möjligheter med fina studios, redigeringsrum och många datorer som väntar på att användas för att chatta med människor. Deras ungdomsgäng hakar på vårt ungdomsprojekt och blir första gruppen att börja producera ett eget program en kväll i veckan. Något de aldrig gjort tidigare. Upprymda och glada över att få vara en del av detta men lite nervösa inför uppgiften. De behöver komma på vad deras program ska handla om, ge det ett namn och sen sätta igång att jobba.

Innan de kan sätta igång ska vi samla ledarna för de olika grupperna vi har kontakt med och tillsammans fastställa målgrupp och mål för projektet så att vi är enade och jobbar åt samma håll.

Kategori: På resa  En kommentar

Heldag i Kairo

Vad bra det är att träffas och sitta ner och diskutera. Datorer i all ära men allt går inte att förmedla via dem. Vi har träffat några personer i ett ungdomsgäng som gör webbradio här i Kairo och pratat hemsida och vi var också med när de sände live ikväll. Väldigt kul att se! Och pratet om webbplatsen kändes också riktigt bra och givande.IMG_6904

Vi har också åkt bil fram och tillbaka mellan hotellet vi bor på och kontoret och till andra ställen. När vi i eftermiddags tittade ut över stan kunde vi faktiskt se var kontoret ligger. Varför åka bil när man kan gå? Med bil måste man först köra en bit åt ena hållet för att kunna göra en u-sväng och sedan krypa framåt halva vägen innan det blir lite glesare med bilar. Det skulle ta lika lång tid att gå tror vi. Men det är ganska svårt att övertyga en egyptier som är ens värd om att man inte behöver skjuts…

Tidigt imorgon bitti ska vi bli hämtade för att bli skjutsade till tågstationen av samma person, som vanligtvis lägger sig runt 4-tiden på natten och börjar jobba nån gång mellan 11 och 12. Bara att acceptera att det blir så efter en stunds argumentation och sen försöka visa sin tacksamhet extra mycket. Tåget går till Alexandria där vi ska träffa fler av våra samarbetspartners.

Nu ska vi krypa ner i sängarna och njuta av att inga barn kommer och stör nattsömnen eller väcker oss före klockan ringer!