Vi har fått ny internetanslutning till kontoret. I Sverige gräver vi ner fiberkablarna men här hängs denna nyhet upp på befintliga stolpar (den tjocka kabeln längst ner på stolpen på första fotot nedan) . Det är heller inte riktig fiberkabel utan nån koaxialkabel istället, men Linus garanterar att det är tillräckligt för lång tid framöver. Med denna nya leverantör slipper vi nu ha tre olika abonnemang och leverantörer. Dessutom blir det stabilare och vi kommer slippa problemen med att det ibland går väldigt segt att surfa eftersom bredbandet nu räcker till åt alla i huset. Skönt!
Idag använder vi internet konstant. Vi sänder radio via internet, vi använder det för att kommunicera med partners och ladda ner nyproducerade program och vi pratar med våra lyssnare via hemsidor och sociala medier. Vi behöver inte sitta på kontoret för att kunna jobba utan kan fjärrstyra datorerna hemifrån.
Tänk vad annorlunda det var för bara 10 år sen då den mesta korrespondensen med lyssnarna skedde via brev. Några av breven har vi sparade I en stor genomskinlig tub på kontoret som en påminnelse om alla de människor som har blivit nådda genom arbetet.
Ännu längre tillbaka fanns inte FM-radio eller satellit-tv utan allt sändes via kortvåg. Från början var sändningarna riktade mot Sverige. Fotot nere till vänster visar att sändningarna också nådde andra delar av Europa. Linus har fått vykorten efter sin morfars bror. Klicka på de nedersta bilderna för att se bättre.
Sen vi kom till Sverige har vi haft många trevliga dagar tillsammans med familj och vänner och det har på ett sätt varit mycket semesterliv. Det fina svenska sommarvädret gör ju också sitt!
lösningen har helt enkelt varit att be Gud ta hand om situationen och vi har allt oftare avslutat dagen med några böner tillsammans. Vi har fått så många bönesvar och verkligen känt hur vi har vilat i Guds hand. Tänk att det är så enkelt.
Det är väl så man brukar säga? Nu var det ju ett tag sen det nya året och det nya årtiondet började men det är fortfarande tid att blicka framåt, göra upp planer och drömma. Nyår brukar passera förbi ganska obemärkt för min del, men i år känns det annorlunda. Det är verkligen fantastiskt att få vara missionär, att dagligen få arbeta med något som känns så meningsfullt. Att få göra det man gillar och att det hjälper så mycket.
Ett av de stora bekymren vi haft är att fönstren på vårt hus verkligen behövde målas denna sommar för att inte skadas. Vi har försökt invänta målarvädret som inte vill komma när vi inte har varit bortresta. Igår var sista möjliga målardag innan semestern tar slut då vi i alla fall skulle ta de värsta fönstern.
