För några dar sen fick vi höra om vad som hänt i Marocko i helgen och nu berättar Dagen om det: http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=205122
Vi hoppas att ni vill vara med oss och be för de utvisade missionärerna med familjer, för de utländska arbetare som finns kvar och för de kristna i landet.
Vi har tidigare skrivit om att Linus jobbar med att få tekniken att funka för det nya ungdomsprojektet och att jag skapar nya webbplatser åt flera projekt. Linus börjar bli klar med det han gör och är snart redo att åka ut och träffa några av teamen och låta dem testa tekniken. Tills dess jobbar vi tillsammans med webbplatserna.
En av de webbplatser vi jobbar med ska vara klar till den 20 mars. Då firas det persiska nyåret och då blir det också premiär för ett nyinspelat program på persiska. Det är första gången på många år som Ibra sänder på persiska och det känns otroligt spännande.
Ett team av iranier som bor här på Cypern gör nu två olika program som kommer sändas via satellit. Det ena programmet görs enligt konceptet “Församlingen i mitt hem” med församlingsplantering som mål. Varianter av detta program har Ibra framgångsrikt sänt som både radio- och tv-program på flera arabiska dialekter. Det ena är ett undervisningsprogram. Tv-programmen kommer också göras om till radioprogram och sändas på våra kortvågssändare med start i början av april.
Varje morgon samlas vi här på kontoret för en stund av lovsång och bön och då ber vi bland annat för varje lyssnare och för våra medarbetare runt om i regionen. Ni som vill be för oss och inte alltid har nåt konkret att gå på (eftersom vi uppdaterar lite för sällan) får gärna stämma in i våra böner. Be speciellt för det persiska produktionsteamet och för att de ska kunna hålla tidplanen som är uppsatt. Be för varje person som har möjlighet att se och höra dessa program, såväl iranier i Iran som i andra länder i världen. Be också för de kristna i Iran (man tror att minst 1 miljon iranier tillhör husförsamlingar) som är drabbade av förföljelse.
Idag består tiofikat på kontoret av tårta. Jag tror att det är den femte i raden – Sverige har ju tagit fem guld i OS. När vi köpte den första tårtan efter Charlotte Kallas guld var det bara vi och Colléns som visste vad vi firade. Vi har märkt att om man varit missionär större delen av sitt liv har man vant sig vid att inte hänga med på vad som händer i Sverige. Skönt att det är annorlunda nu i och med SVT play och uppkopplingar till Sverige som gör att vi kan se även det som normalt inte visas för utlandssvenskar. Våra jobbarkompisar har blivit så mycket bättre på att hålla koll på detta med guldmedaljer. Det gäller ju att veta vilken dag det förhoppningsvis vankas tårta.
Här ser ni tårtan från i fredags då vi firade stafettvinsten. En flagga för varje guld med bild på vinnarna på baksidan. Den här dagen hade Finland tagit sina första medaljer och detta tyckte Anne som har finskt ursprung att vi skulle fira. Så det blev en flagga med silver- och bronsmedaljer på baksidan. Vi kunde ju inte låta bli att också sätta dit en till svensk flagga eftersom Sverige ju också hamnat på både silver- och bronsplats flera gånger. Vi har allt lite sympatier med Annes sorg över att det inte blev ett enda finskt guld. Tur att hon har de svenska att glädjas över!
Viktors första vecka på förskolan har gått över förväntan. Inga tårar, rejäla kramar vid lämning men sen bara nyfikenhet och iver. Efter andra dagen sa han att han inte behövde komma tillbaka mer men när vi pratade lite mer om det var det ok. Nästa morgon var han ivrig att få sätta på sig ryggsäcken långt innan det var dags att sätta sig i bilen.
Det var ett tag sen han träffade andra barn än Evelin regelbundet och han vet inte riktigt hur han ska göra för att börja leka med andra barn. Vi misstänkte att han skulle göra så på förskolan också och de första dagarna var han lite för busig vid några tillfällen. I bilen hem har han pratat om att man inte ska bråka och vara elak. I torsdags och fredags skötte han sig mycket bättre. Tänk att det kunde gå så snabbt att komma till rätta med detta!
Eftermiddagarna när båda barnen är hemma har varit mycket lugnare och Viktor har längtat efter att Evelin ska vakna när hon sover middag. Han har varit mycket snällare mot henne och de bråkar mindre. Evelin är också väldigt nöjd med att vara ensam med nån av oss på förmiddagarna. Hon sitter ofta länge och pysslar med något. Vi har tid att leka och det blir inte stressigt att laga mat eller t ex baka.
Det känns verkligen som ett bönesvar att det har gått så bra den här första veckan och att det har blivit en så positiv förändring för båda barnen.
Det är väl så man brukar säga? Nu var det ju ett tag sen det nya året och det nya årtiondet började men det är fortfarande tid att blicka framåt, göra upp planer och drömma. Nyår brukar passera förbi ganska obemärkt för min del, men i år känns det annorlunda. Det är verkligen fantastiskt att få vara missionär, att dagligen få arbeta med något som känns så meningsfullt. Att få göra det man gillar och att det hjälper så mycket.
Vi ser fram emot ett spännande år, inte minst med tanke på den nya ungdomssatsningen som vi arbetar med. Helst skulle vi vilja presentera en färdig webbradio med många lyssnare som berättar om hur de får sina liv förvandlade, men det är en del jobb som måste göras först. Så ni får ha tålamod, precis som vi övar oss på.
Med bara en dag kvar till julafton börjar känslan av förväntan smyga sig på mig. Julafton är alltid speciell och i år är det vi själva som utformar den. Det känns väldigt kul och vi tror att det kommer bli en riktigt mysig dag för Viktor och Evelin.
Förra veckan åkte Andreas till Sverige för en månads “semester” och de flesta på kontoret har också gett sig av. Förra veckan var en intensiv vecka med julfester, möten och en hel del sista minuten-grejer som skulle fixas. Nu har det blivit betydligt lugnare och julfriden har tid att infinna sig.
Största minnet från den här månaden är nog de kalla veckor som förflöt innan vi fick värme i huset. Det var delvis vårt eget fel att det tog lite tid att få olja till huset men vi kan nog skylla lite på en viss mellan östern-mentalitet som ibland lovar mer än vad som är möjligt att hålla. När pannan väl hade olja visade det sig att brännaren gått sönder på grund av en översvämning i pannrummet i somras. När vi ringde hyresvärden fick vi känna på det cypriotiska sättet att ta tag i problem. Rörmockaren som bor tvärs över lekplatsen bakom vårt hus var här inom en kvart mitt på en lördag. Han beställde nya delar direkt på måndagsmorgonen och på kvällen var han här och bytte dessa delar. Eftersom pannan ändå inte funkade blev det en ny brännare dagen efter och nu funkar det bra. Nu är det inte längre 15 grader inne och 17 ute som det var ett tag.
Nu när vi inte fryser inne kan vi njuta av värmen ute. Det verkar vara lite varmare än vanligt så här års men i januari och februari ska det blir kallare. Inte som i Sverige dock! Vi gläds med er över snön men är nöjda här. Om det kommer nån snö i bergen framöver ska vi givetvis försöka ta oss upp dit för barnens skull!
När det gäller arbetet har vi Linus skaffat nya datorer till ungdomsprojektet som vi har berättat om och han är nu i full fart med att installera drivrutiner och annat för att få dem att funka som han vill. Jag jobbar på som förut med bland annat kortvågsradion och ska nu sätta igång med att göra nya hemsidor för det nya projektet och för redan existerande webbradiostationer.
Här är julkortet som vi skickat ut från kontoret till våra samarbetspartners. Linus och jag syns knappt och barnen än mindre, men vi kanske lyckas få till ett familjekort imorgon.
I veckan som gått har jag skrivit brev till våra partners som gör kortvågsradioprogram som min bror Andreas slutredigerar och skickar iväg till sändaren. Den här gången rörde det ett formulär som de ska fylla i varje månad så att vi kan ha koll på vilka och hur många program de producerat.
En annan ständigt pågående syssla är att lägga in nya radioprogram och ny musik åt Radio Ibrahim. Jag börjar med att konvertera ljudfilerna till mp3 och sedan ser jag till att varje fil har rätt information med programtitel och avsnitt eller artist, skiva och låttitel. Ganska ofta finns ingen sån information inlagd i filerna utan då behöver vår egyptiske medarbetare översätta de arabiska tecknen till latinska tecken åt mig. Därefter lägger jag in filerna i Digrad som är det program som vi använder för att skapa spellistor och för att sända till hemsidan. Det behövs ju ständigt ny musik till en radiokanal och eftersom ingen har gjort detta på länge är det många program och skivor som ligger och väntar på att bli lyssnade på.
Idag har vi haft Sverigebesök på kontoret. Linus syster Emilie och hennes man Filip är hos oss en vecka och ville veta mer om vad vi gör. Annika, som är pastor i en av våra understödjande församlingar, och hennes syster semestrar på Cypern och ville också veta mer om arbetet. Morgonsamling, information och rundvandring i studion och på kontoret och till slut lite fika!
Idag kom det en rejäl regnskur och gatorna var fyllda med vatten. Strax efteråt sken solen och jorden kändes inte ett dugg fuktig. Kvällarna börjar bli lite kyligare, tydligen har det varit under 20 grader nattetid. Om dagarna är det ungefär 26-27 grader. Hoppas att ni njuter av hösten där hemma i Sverige!
Vi lovar att snart återkomma med en uppdatering som rör vårt arbete mer…
Vi har två mycket intensiva veckor bakom oss och till helgen eller i början av nästa vecka flyttar vi till vårt hus. Linus har jobbat för fullt från start medan jag och min bror Andreas har varit på kontoret betydligt mindre och istället lagt tiden på att ge barnen en så smidigt övergång som möjligt. Barnen verkar ha funnit sig tillrätta nu och vi kan börja trappa upp på arbetstiden.
Vi har hunnit med en hel del jobbmöten både i huset och med samarbetspartners. Det känns fantastiskt att kunna konstatera att de tankar vi har burit på under en tid delas av fler och verkligen är Guds. Medarbetare runt om i området har väntat på att vi ska komma och ivrar efter att få sätta igång. Det är fantastiskt att få komma till förberedda marker.
Vi har flera tacksägelseämnen. Det ena är det fina huset som vi fått möjlighet att hyra till ett lågt pris tack vare att några rum används som lagerutrymme åt en annan organisation. I förrgår kväll sa jag till Linus att vi behöver få tag på en bil de närmaste dagarna innan vi flyttar in i det nya huset. Det blev ett mycket snabbt bönesvar för redan i går kom Linus hem med nycklar till en bil som vi fått köpa till mindre än halva priset av vad vi tänkte lägga på en bil.
Vi har också ett böneämne och det gäller datorer och teknik. Några veckor före vår avresa hit gick en bärbar hårddisk sönder och några dar före gick Linus dator sönder. Den har nu kommit hit och verkar fungera bra men det har gjort att vi inte kunnat jobba i den utsträckning vi hade tänkt. Linus har i stället använt min dator men den gick sönder igår och kan inte lagas. En ny dator som används för att redigera radioprogram på kontoret verkar också ha gett upp. Be för att inga mer datorer ska gå sönder!
Linus har just redigerat klart headern för hemsidan så att det nu är vi och ingen annan som är längst upp på sidan.
Linus skruvade ihop några plankor som vi ställde upp oss bakom. Det är ganska svårt att få två barn att se glada ut på kort samtidigt, speciellt när en av dem vill att pappa ska skruva isär plankan så att han kan leka med den. Till slut blev det i alla fall ett bra foto på varje barn som blev till ett kort efter lite photoshopande!
