Det här är Viktor och just denna veckan får ni gärna be lite extra för honom (och hans föräldrar).
Viktor har precis fyllt tre år vilket gör att han nu kan börja på förskola och i morgon (måndag) blir första skoldagen. Eftersom vi har en au pair har Viktor och Evelin varit hemma hela dagarna. Under det första halvåret här har de knappt träffat andra barn mer än i kyrkan. Vi känner att det är dags för en annan typ av stimulans och umgänge med andra barn för Viktor. Han är redo för förskola helt enkelt. Vi har kommit i kontakt med några andra föräldralediga mammor som Magdalena och Evelin ska försöka träffa regelbundet under våren. Det känns som en bra lösning för Evelin som får fortsätta vara hemma med oss.
Viktor kommer att börja på en kristen brittisk privatskola som vi tycker verkar riktigt bra och där andra barn till missionärer går. Han kommer gå förmiddagar alla dar i veckan och ha med sig egen matsäck med smörgås, frukt, juice och vattenflaska. Skolmat serveras inte alls.
I fredags var vi och hälsade på och fick träffa klassen och läraren. Viktor är väldigt ivrig att få börja men har är också väldigt fundersam kring hur det ska gå när ingen pratar svenska och mamma och pappa inte är där. Det sista är väl något som även gör föräldrarna lite nervösa. Inskolningssystemet är lite annorlunda här, i princip lämnar man bara barnen vid dörren och går, och vi har fått förklarat för oss av andra föräldrar att det är fullt normalt att barnen gråter de första veckorna…
Så skriv gärna ut bloggposten, sätt den på kylskåpet och skicka upp några extra böner varje gång ni tar fram frukosten, för det lär vi behöva denna vecka.
Be gärna också för att det ska lösa sig med finansieringen. Eftersom Pingströrelsens skolkassa inte bidrar till skolavgift för barn i förskoleåldern så har vi nu snälla föräldrar som skjuter till de extra pengarna som behövs. Men det vore bra om det på sikt kunde lösa sig på annat sätt.
Det är väl så man brukar säga? Nu var det ju ett tag sen det nya året och det nya årtiondet började men det är fortfarande tid att blicka framåt, göra upp planer och drömma. Nyår brukar passera förbi ganska obemärkt för min del, men i år känns det annorlunda. Det är verkligen fantastiskt att få vara missionär, att dagligen få arbeta med något som känns så meningsfullt. Att få göra det man gillar och att det hjälper så mycket.
